onsdag 28 januari 2015

Hur du helar ditt inre barn

HUR DU HELAR OCH UPPRÄTTAR DITT INRE, SÅRADE BARN

För min egen helanderesa har upprättelsen av mitt inre barn spelat en oerhört stor roll. Meditation och bön, ständigt reflekterande och schamanska ceremonier och ritualer samt samtal med mitt inre barn har utgjort, och utgör fortfarande, basen för mitt inre och yttre helande.

Jag praktiserar schamanism, (en blandning av nordisk och sydamerikansk schamanism), ägnar mig åt healing, meditation och bön. Trumresor och ljusceremonier. Magiritualer m.m. Och jag har läst och läser en hel del psykologi. Numera läser jag dock psykologi utifrån ett annat perspektiv än tidigare. Lägger själv till den andliga dimensionen och skärskådar psykologins tendenser till fundamentalism. Förlitar mig på Andens och Själens inneboende visdom och läkningsförmåga.

Psykoanalytikern Alice Miller skriver i sin välkända bok "Det självutplånande barnet" om vikten av att själv upprätta sitt inre barn. Hon skriver vidare att detta är vägen för att förhindra personlighetsstörning och psykisk sjukdom. Modigt nog skriver hon också att för mycket och för lång psykoanalys kan förstärka och befästa psykisk sjukdom och störning. Mycket intressant.

Detta går hand i hand med Schamanismens uppfattning om att offerrollen och den destruktiva triangeln (offer, förövare, räddare) håller oss kvar i såväl själsligt och andligt som fysiskt illamående. Vi behöver göra oss fria från offerrollen och det förflutna och ta ansvar för vårt eget mående, för vårt nu och vår framtid för att bli hela. Sluta skylla vårt mående och lidande på föräldrar, ex partners eller vår historia. Vår historia kan ändras, dn kan skrivas om ur ett annat perspektiv den dag du är beredd att släppa offerrollen helt.

Men för att komma dit behöver vi läka och upprätta vårt inre barn!

Du kan och bör göra detta i första hand på egen hand. I andra hand kan du ta hjälp av en terapeut, och/eller healer för regressionsmeditationer. Här är det dock oerhört viktigt att känna förtroende för den som leder dig ner i regression. Och, det är viktigt att inte fastna i detta. Regression är inget vi behöver ägna oss åt i åratal. Då fastnar ju vårt fokus på det förflutna. Det vi beslutat oss för att lämna! Regression till barndom och tidigare trauman i detta liv har som främsta syfte att sätta sås i förbindelse med vårt inre barn. Så att vi kan upprätta en kärleksfull föräldra-banrelation mellan det vuxna jaget och det inre barnet. Inte för att vältra oss i våra trauman och bygga upp en falsk identitet som den traumatiserade. Trauman är till för att läkas. Du ÄR inte ditt trauma eller ditt förflutna. Du är en själ med ett fantastiskt spektra och med oanade möjligheter till helande och växande. Till
frigörande av din inre, hela själ och din fulla levnadspotential.

Soul retrivials däremot, schamanska själshämtnngar, kan man göra om och om igen. För att hämta hem fler förlorade själsaspekter. Man kan göra detta på egen hand, med en vän eller tillsammans med en schaman.  Själshämtningarna görs genom ledd meditation ner till underjorden och till övervärldarna.

För att komma i kontakt med och lära känna ditt inre barn behöver du kommunicera med det. Börja räkna med ditt inre barn. När du hamnar i känslomässig obalans eller affekt fråga dig då om det är ditt inre barn som reagerar. Ställ frågor till ditt ner barn. Gör det utifrån en kärleksfull förälders perspektiv. Det är du som är den hållande, tröstande, lyssnande, vägledande, uppmuntrande och omvårdande föräldern till ditt inre barn nu.  Lova henne livslångt stöd och kärlek. Ge ditt inre barn din varma famn och din hållande, trygga hand. Krama dig. Håll om dig. Rent fysiskt. Stryk på dig själv, stryk dig över armarna. Över kinderna och över armarna igen. Krama dig mera.

Den här gesten gör att du bondar med ditt inre barn och att du, efter idog tillämpning, upprättar en sund och solid kärleksrelation med dig själv.


Du behöver påminna såväl ditt vuxna jag som ditt sårade inre barn om att ni är ett team nu. Det förflutna är passerat. Här och nu råder möjligheter, hopp och kärlek.


Det är du som håller i karta och kompass nu. Dax att lämna baksätet som offerrollen sett som sin och ta plats vid ratten, i förarsätet på din livs-farkost. Genom medvetna val. Genom att förbli i vuxenrollen, med kärleksfull kontakt med det inre barnet. Barnet vårdas och älskas. Vägleds och lärs om livet. Men ansvaret för luvsresans kvalitet och utformning har du, ditt vuxna jag.

Efter att ha kommunicerat med mitt inre barn, lyssnat till henne, bondat i empati och stor medkänsla med henne, har jag kunnat integrera och upprätta henne. Hon styr inte längre mitt känsloliv. Hon vet att hon är älskad och hållen av mig nu. Därför behöver hon inte längre spela ut sin offerroll. Hon har släppt aggressioner och sorg som har med det förflutnas avvisandehistoria att göra. Hon behöver den inte längre. Hon vilar istället tryggt och nöjt i tillit av att den som är hennes rättmätige vårdnadshavare, jag själv, numera tar mitt ansvar. Min kärlek och respekt för henne har vaknat för alltid. Hon behöver aldrig mer känna sig avvisad. Inte av någon. Hon är hemma nu. I tålmodig acceptans och förståelse. I villkorslös kärlek.

Vägen dit var ganska lång tycker jag ibland, men när jag ser på resan utifrån uppvaknandet. Dvs från den dag jag förstod att mitt inre barn ropar efter MIN kärlek, acceptans, upprättelse och bekräftelse.
Inte efter min omgivnings, mina föräldrars eller någon mans bekräftelse. Från det uppvaknandet i insikt har helandet gått fort.

Du har allt att vinna och inget alls att förlora på att börja behandla dig själv och ditt inre barn med innerlig kärlek och respekt. Kärlek i handling och ord. Dax för upprättelse och helande av ditt inre såradearn på djupet. Och bara DU själv kan göra detta!

Lycka till! Kärlek från mig till dig och ditt inre barn!
                                   








onsdag 21 januari 2015

Hur vet du att du är på rätt spår? En blogg om andligt utövande.

Ljust eller mörkt, hur vet man? Hur väljer du rätt i andlighetens djungel?

Anledningen till att jag skriver det här inlägget är att jag i mitt jobb som healer ser att det råder stor förvirring i den andliga världen just nu. Det har det kanske alltid gjort men vi lever i en spännande tid där intresset för det andliga blommar som aldrig förr.
Det är fantastiskt glädjande att se att alla typer av människor nu söker sig till alternativa hälsovägar och öppnar upp för andlighet. Livsrummet ökar.
Idag har jag kunder ur alla yrkeskategorier och åldrar. (Lärare, författar, hantverkare, musiker, skådespelare, vårdpersonal, läkare, personer inom it och inom näringssektorn, jurister, studerande m.fl., m.fl. Från barn till ålderspensionärer.) Alla som kommer till mig söker hjälp. Det kan vara hjälp i en krissituation: energipåfyllnad, energirensning, medial vägledning, healing av ett speciellt område m.m. Eller så kommer man för att jobba terapeutiskt med sig själv. Efter en utmattningsdepression, en längre sjukdomsperiod eller för att man kommit till insikt om inre sår som behöver helas, levnadsmönsterom eller beteenden som behöver brytas. Just nu kommer många med medberoendeproblematik ellerberoendeproblematik. Ibland både ock.

Jag arbetar med healing utifrån schamansk bas. Mitt sätt att arbeta utvecklas ständigt. Jag lär mig hela tiden nytt, främst gm att vara närvarande i Livet och lyssna och studera det som sker hos och med människor och vad som sker i och med nig själv. Utifrån ett själsperspektiv, ett andligt medvetande som i schamanismen ibland kallas för "kolibrins nivå". Den vise inom mig upplyser och vidareutbildar mig. Men hela tiden måste jag vara vaksam på egot och dess trix och krumbukter. Det är något varje andlig utövare behöver vara vaksam på. Med utveckling och ökade insikter och ökade "framgångar" triggas det resultatinriktade egot. Egot förklärr sig ofta i änglaklädnad, eller åtminstone med gloria och vingar. Glorian behöver ständigt plockas bort och änglavingarna behöver skärskådas. Det är lätt att egot börjar samla godhetspoäng och gömmer sig så bakom godhetsmanteln.



Varje dag tackar jag för Nåden att vandra helandets och Helarens väg.
De båda vägarna vandras parallellt om det är Ljusets och Kärlekens väg du vill vandra. Du kommer
 inte undan ditt eget helande!!! Detta är oerhört viktigt!! Om vi inte jobbar med vårt eget helande och läker våra grundsår hos oss själva riskerar vi att projicera våra sår på våra klienter!! Det är därför det är så viktigt att hela tiden rannsaka sig själv, sina motiv och möta sina skuggor och utmana egot. Ständigt!!
Helandet och clair sentiencen och siarförmågan är gåvor. Gåvor att vårda och förvalta i stor tacksamhet och respekt. Inget jag har presterat eller kan ta åt mig någon ära av. Det är en del av livets förunderliga mirakler att vi får ställa oss till universums förfogande och verka som kanaler för universums helande kärleksenergi!




Vi är alla människor först som sist och människor brister och felar. Det är så det är att vara människa. Inget farligt med det, så länge vi inte förnekar våra brister och felsteg. Så fort vi gömmer undan och förnekar skuggsidor och brister visar egot sitt fult flinande ansikte. Egot är en ivrig förespråkare av förnekelse, självhävdelse, förtäckt girighet (men ta FÖR dig för sjutton!!). Vi ska ta hand om oss själva, visa oss själva kärlek och respekt. Se våra tillgångar och förmågor, bejaka den och odla dem.
Säga ja till flöde och framgång i livet, på alla plan. Men aldrig på någon annans bekostnad!! Vassa armbågar hör inte hemma o andens och kärlekens värld. Här finns plats för alla. Vi är inte här för att tävla eller slåss. Vi är här för att dela och lära. Vi är här för att hela oss själva, varandra och vår jord.

Hur vet du då att du är på rätt spår?
Genom att skärskåda dina avsikter. I allt. Konfrontera egot och uppdatera din intention och avsikt med ditt andliga utövande. Grundintentionen bör alltid vara Kärlek och medkänsla.



Egot har sju "demonansikten":
Avund
Vrede
Frosseri
Högmod
Vällust kopplat till begär
Lättja
Girighet

Tack och lov har vi också de 7 inneboende ljuskrafterna inom oss, i vår visa själ, med vilka vi kan
läka egokrafterna inom oss.

Avund läks med Medkänsla och empati
Vrede läks med Inre frid
Frosseri läks med balans och Måttfullhet
Högmod leds med Ödmjukhet och tacksamhet
Vällustens begär läks med Ren avsikt
Lättja läks med Mod
Girighet läks med Generositet

Det är de inre demonerna (inte de yttre) vi ska utmana och skärskåda, ständigt, om vi vill stå och gå stadigt på Ljusets väg, i sanning och kärlek. Flödande i kärlek och kraft. Beskyddade och hållna av Kärleken själv.

 De där inre egodemonerna dyker upp titt som tätt, ofta när vi inte alls förväntar oss det utan upplever att allt flyter på ovanligt bra. De visar sig vid varje framgång och genombrott. För att utmana oss att växa. Växa i medvetenhet och ansvar. Växa i kärlek och sanning. Medkänsla, empati, Tacksamhet och ödmjukhet är vägen till växande i ljus och kärlek.

Vi är alla ett i Livets stora cirkel. Vi behöver varandra. Utan tävlan, utan hierarki. I ömsesidig stor respekt för varandras gåvor, insikter och visdom. Vi är här för att dela. Du lär av mig. Jag lär av dig.

Senaste tiden har jag fått ägna mig mycket åt energirensning av en särskild sort. Det handlar om avprogrammering och utrensning av makt och kontrollenergier. Sektliknande energier hos personer som hamnat i händerna på maktmissbrukande terapeuter. Manipulation av grövsta sort. Känslomässig och mental manipulation. Det är terapeuter och coacher som i andlighetens och kärlekens namn använder sig av bestraffning och belöningssystem. Hot och nedbrytning. Vilket sker högst subtilt till en början. Man smeker och slår. Bjuder in, omfamnar och avvisar. Man lokaliserar skickligt de hjälpsökandes sår och använder sig av sårbarheten för att skapa beroendebindningar. I Kärlekens namn! Allt för klientens "bästa" som det sägs. Varning!! Det här är övergrepp! Känslomässigt och mentalt övergrepp!!
Grovt övergrepp på klienternas inre barn.

Varför? Vad är motivet hos dessa utövare?
Girighet, makt och kontroll är drivkrafterna bakom dessa subtila, förvirrande övergreppsmetoder.

Förvirrande därför att "terapeuten"/"coachen"/"gurun"är skicklig i att se dina sår och din skörhet. Och du känner dig bekräftad i det. Och den maktmissbrukande coachen lovar dig gemenskap, belöningar och kärlek. Problemet är bara att den så kallade kärleken är villkorad. Den är den alltid hos manipulatorer. Det är det sektliknande rörelser bygger på. Vilkorad kärlek. Om du gör som (sektledaren) "coachen" säger och stödjer hens verksamhet, gynnar hens pyramidbygge, då blir du rikligt belönad. Sägs det mellan raderna. Belöningen är gemenskapen, du får vara med i "familjen", den innersta kretsen. Men lika snabbt kan du bli bestraffad genom utfrysning, hån, förtal, förnedring och kränkning. Du hamnar utanför den innersta cirkeln. Resultatet blir känslor av skam och avvisande, söndersmulad självkänsla. Och förvirring.
Detta pågår nu. Här i Stockholm. I andlighetens namn. Till och med i Schamanismens namn.

Tyvärr. Det är oerhört sorgligt.

Dessa människor har fallit offer för girighet och maktkåthet. Det är ofta en hel del trix kring pengar inblandat. Många av dessa manipulerande ledare har gått in i makt och kontrollbygget och lämnat de rena avsikterna. Egot när och styr verksamheten. Och därmed drar de till sig mycket mörka energier.

Så se upp när någon villkorar kärlek!!! Vem det än må vara!!

Kärleken, den äkta, är villkorslös. Den är bejakande, stödjande, upplyftande och frigörande. Kärleken vill ditt växande, din självständighet och din frihet. Inte ditt beroende eller ditt medberoende!
Kärlek villkorar inte, den äger och kontollerar inte. Den kör inte med bestraffningsmetoder. Den bryter inte ner för att sen bygga upp! Nej! Det är lögn. Den lyfter upp dig när du fallit, den ger dig vingar som bär. Den speglar dina möjligheter, dina förmågor och uppmuntrar till växande och utveckling. Kärleken stödjer din fria vilja, din egen individuella sanning.

 Kärleksfulla andliga vägledare stödjer dina egna, medvetna val och vet att varje människa bär på sin egen sanning. Vägledare, coacher och terapeuter är här som speglar och guider för att uppmuntra dig att söka din egen sanning INOM dig. Din visa själ bär på den sanning som leder dig till frihet, helande och som frigör din fulla potential. Ljusets representanter har kärlek, endast kärlek som avsikt och intention. Självklart kan en kärleksfull coach, healer, terapeut rekommendera dig att gå på behandlingar med en viss täthet för en period. Men valet ska alltid vara ditt. Du ska känna dig trygg och fri i relation till din healer och terapeut. Supportrar, bejakad, sedd, respekterad, bemött med kärlek.

Ingen får manipulera eller kontrollera din fria vilja. Den fria viljan är helig. Den är en skatt att vårda och glädjas åt. Den är din frihet. En frihet som innehåller ansvar. Därför är det så viktigt att du lär känna dig själv, stärker upp relationen med dig själv. Så att du kommer åt dina medvetna val och beslut. Beslut tagna i kärlek. Sann kärlek och respekt till dig själv och till allt som lever, andas och är till.

Leve den fria viljan! Leve Kärleken, den villkorslösa!



lördag 11 januari 2014

Hur vi skapar sunda ömsesidiga relationer



Så lätt det är att relationer går sönder. Eller att det blir knutar på relationstrådarna. Eller att vi fastnar i besvikelse över en partner eller vän. 
 
Men varför? En av anledningarna är att vi glömmer att varje människa har sin egen sanning. Och om kärlek o relationer ska flöda fritt och hälsosamt behöver vi ge den och dem vi älskar frihet och tillåtelse att få vara den han/hon är helt och hållet, inklusive tillkortakommanden och det vi ser som skuggsidor. Viktigt är också att komma ihåg att det du upplever som en skuggsida hos den andre partnern kanske din vän ser som något positivt och sunt. Då är det bara att backa och återigen påminna sig om att det aldrig blir bra om vi projicerar våra egna förväntningar på vår vän eller vår Älskade. Resultatet blir bara besvikelser hos båda parter och känslan av krav och missnöje täpper till syret i tillitsflödet i relationen.
 
Var och en ansvarar för sitt eget mående. Det är inte din partners eller väns uppgift att göra dig lycklig eller få dig att må bra. Det är din egen uppgift och livsläxa. Din partner eller vän finns där för att stötta och uppmuntra och för att fungera som spegel för ditt eget liv, din person och ditt växande och lärande i livet. Inte någon du ska kliva in i eller lägga ut förväntningar på. Då skapas enbart beroendebindningar. Och missnöje kommer som ett brev på posten.
 
Det är inte bara förväntningar vi ska akta oss för att överföra på vår omgivning. Vi bör också akta oss för att projicera vår egen sanning på våra nära. Det existerar ingen universell sanningskod för hur livet bör levas och hur människor bör bete sig. Du har din egen sanning, upptäck den och följ den. Var sann mot dig själv så blir du själv lugn och tillfreds och det blir lättare för din omgivning att lära känna dig och  relatera till dig då du visar ditt sanna jag helt utan anpassningskostymer, förnekelsemasker eller fasaddräkter. 
 
Sann KÄRLEK ser hela personen för vad den är, varken mer eller mindre, utan att jämföra med sig själv eller sina egna åsikter om hur en människa bör vara. En människa bör inte vara på något annat sätt än att vara helt sig själv. Oavsett omgivningens önskningar. Vi har kommit hit för att vara original inte kopior. Trots detta lägger vi människor ner oändligt med energi för att försöka vara till lags, anpassa oss efter normer o regler o bli just kopior eller åtminstone "passa in i omgivningens acceptansmall". Det skapar ingen harmoni eller tillfredställelse. Tvärtom. Du tappar bort dig själv. Och börjar ta till egostrategier som undvikandebeteende och flyktmetoder  eller projiceringar. Hakar upp dig på omgivningen och anklagar den för att inte förstå dig eller kanske rent av för att ha komplicerat eller förstört ditt liv.
 
Då har du hamnat utanför dig själv och fastnat i en annan persons livssfär. Där hör du inte hemma. Du hör hemma hos dig själv! Ditt ansvar är att fokusera på ditt eget beteende och din egen roll i relationsdramat. Och att ta ansvar för dina egna behov genom att kommunicera ut dem tydligt, utan krav eller förväntningar. Vi kan inte förvänta oss att vår vän eller partner ska förstå vad vi behöver, känner eller saknar om vi inte berättar det. Det är väldigt få i vår nära omgivning som är tanke och känsloläsare, dock är känsloläsare betydligt vanligare förekommande än tankeläsare som det tack och lov finns oerhört få av i denna vår värld. Av den enkla anledningen att livet vill att du ska få värna om din integritet och din egen privata sfär och själv välja vad du vill dela och med vem. Detta kräver dock att du tar ditt kommunikations och tydlighetsansvar på största allvar. Berätta vad du känner och inte känner. Det är inte farligt. Vi gör oss själva och våra nära en otjänst om vi tror att vi behöver skydda dem från besvikelser och därför undanhåller information som möjligen kan vara sårande eller väcka just besvikelse hos vår partner. Besvikelser är inte farliga. De tillhör livet. Liksom att känna sig sårad. Att såra avsiktligen är något annat, det ligger helt utanför Kärlekens uttryck och väsen. Avsiktligt skuldbeläggande, kränkande och nervärderande har inget alls med kärlek att göra. Kärleken visar och hyser respekt. Kärleken ger tillåtelse att vara den du är. Hela du. Med alla dina tillkortakommanden och styrkor. Hela du. Kärlek är ingen känsla, den är en kraft och ett tillstånd som vi kan välja att leva. Då talar jag om den villkorslösa, stora kärleken. Inte den romantiska. Den väljer vi dock inte. Och även om den är mycket mer än starka känslor för en person så innehåller den även just det.
 
Hur vet du att du verkligen älskar någon? Att det inte är själva kärleken eller förälskelsen du gått och blivit förälskad i? Eller passionen? Sexet? Attraktionen?. Eller den andra personens förälskelse i dig? Eller din idé om den andra personen. Eller hans eller hennes utseende eller karisma? Det finns väldigt mycket som kan väcka vår förälskelse och vår känsla av kärlek.
 
 
Men när vet du att du verkligen älskar PERSONEN i fråga? När det finns respekt, kärlek och intresse för din partners tankar, känslor, värderingar, drömmar, intressen mm då är det kärlek för personen du känner. När du känner att du kan vara dig själv, att du kan slappna av helt och hållet i din partners närvaro, att du tycker om dig själv när du umgås med din vän, då pekar det också på kärlek.
 
Irriterar du dig däremot på din partners åsikter, på hans eller hennes sätt att bete sig i vissa situationer eller vad det nu kan vara då bör du se upp och fråga dig själv om det är honom eller henne du har valt eller om du har valt ett objekt som du sen vill modelera om för att passa in i din bild av den perfekta partnern. Det är inte kärlek. Kärleken ser och tillåter, stödjer den andras varande precis som hon är, uppmuntrar den andras personliga resa och utveckling. Försöker inte att styra, dominera eller omdana. Det är vårt ego som tittar på våra medmänniskor med kritik, bedömning och missnöje. Kanske har du valt en relation inte en Kärlek? Eller en lämplig föräldrakandidat till dina blivande barn? Det är inget fel på det. Inte alls. Du väljer själv. Men var ärlig och försök att se relationen för vad den är. Det finns olika slags kärlek. Och man KAN älska fler än en, även djupt "romantiskt", samtidigt. Där handlar det om att komma åt sitt val och att ge sig själv tillåtelse att känna allt det du känner) Kärlek handlar om ärlighet och respekt, i övrigt har Kärleken i sig själv, som kraft och energi få begränsningar eller "regler". Vi vinner dock på att vara sanna och ärliga och att inte förväxla eller göra om våra relationer till något annat än de verkligen är. Det blir bara förvirrande. Och sårande. Kärleken ska inte värderas. Kärlek bara är. Och all slags Kärlek är underbar. All kärlek går dock inte att bygga nära, flödande, intima relationer kring.  Vi är individer och som individer ser vårt kärleksbegrepp olika ut. Vi älskar olika helt enkelt. Och så måste det få vara. Det är därför vi så ofta pratar om soulmates i andliga sammanhang. Att träffa sin verkliga själsfrände, där samförståndet flödar fritt från början och det mesta känns självklart, vackert och helande är något som jag tror vi alla kan få vara med om under förutsättning att vi är öppna och arbetar med våra rädslor. Och att vi vill förstås. Som sagt, vi har alla olika önskningar och behov när det gäller relationer och kärlek. Finn din egen sanning och följ den. Och tillåt dig samtidigt att vara i rörelse och förändring, personlig utveckling brukar även påverka den egna sanningen.
 
 
Det är sunt att syna sina relationer då och då. Titta på vilka av relationerna som fungerar ömsesidigt och därmed tillfredställande. Vänner växer i från varandra i olika utvecklingsfaser, det är inget konstigt med det. Kärlekspar kan också växa ifrån varandra. Helt naturligt. Vi är ju dynamiska individer i ständig utveckling självklart kan det bli så att vi upptäcker att vi inte längre "talar samma språk" eller har så mycket gemensamt längre med vissa av våra vänner eller vår partner. Eller att du kanske har tappat bort intresset för din partner som person på vägen, att du slutat intressera dig för hans/hennes drömmar, tankar och känslor. Då är det Kärlek både mot dig själv och din partner att släppa varandra fria, tacka för det ni delat och lärt er av och med varandra och sedan ge möjlighet till att Älska och bli älskad på nytt utifrån där du står idag och den du är nu.
 
Det finns ingen enda person som kan leva upp till alla dina förväntningar eller som kan räcka till för alla dina behov. Så lär dig att ta ansvar för dina egna behov och fylla på ditt inre välmående på de sätt du ser fungerar för dig. Ge dig själv kärlek och det du behöver för att må bra.
 
Det är så mycket lättare att skapa sunda kärleksfulla relationer omkring dig när du har en sund kärleksrelation till dig själv. Evig trohet till dig själv är det som bör komma först. En person som tycker om sig själv utstrålar skönhet och attraktion. Börja där. Stärk relationen till dig själv. Krama dig! Tyck om dig! Stryk dig själv över huden! Håll om dig! Det får dig att bonda djupare med dig själv. Och löser upp energiknutar. Uppmuntra och beröm dig själv när du övervunnit rädslor, klarat tuffa utmaningar, gjort framsteg i den egna processen osv. Du är här för att hela och läka dig själv. För att lära känna dig. Förstå dina behov och vem du är. Se dina gåvor till världen och bejaka dem. När du bejakar dig själv och släpper fram din sanna längtan kommer livet dig till mötes och du behöver inte längre projicera din längtan eller dina behov på din omgivning.
 
Lycka till!
 
 


söndag 8 juli 2012

Träd-Healing

                           Om att umgås med träd som healers. Trädhealing.



Jag älskar träd. Av alla de sorter. Stora, kraftfulla, kloka ekar såväl som unga, spensliga björkar fulla av nyfikenhet, hopp och fokuserad livsenergi. En av mina bästa vänner i livet är en åldrad och lite sargad pil. För några år sedan mådde detta fina pilträd mycket dåligt. Storm och hårda vindar hade sargat det hårt. Markägarna ville såga ner min vän. Sa att hon var rutten inifrån att hon var döende. Jag fortsatte att umgås med min vän. Delade livet med henne. Såväl bekymmer och bördor som glädjeämnen och tacksamhetsämnen. Praktiserade chakrakommunikation. Vid ett tillfälle då jag kopplade ihop mitt hjärtchakra med pilens chakra började jag oväntat att storgråta. Vid nästa tillfälle kopplade jag istället upp mitt navelchakra med trädets chakra och då började jag kräkas.
Jag upplevde att jag första gången kom åt min lagrade sorg. Och vid det andra tillfället lagrad skam, dvs pålagd skuld.
Efteråt har jag funderat över om jag grät ut både min egen och trädets sorg och kräktes ut såväl min egen skam och icke reella skuld såväl som den skuld och skam trädet sugit åt sig och lagrat.

Min trädvän står aldeles intill Mälaren, lite ihopttryckt med ett staket och en brygga. Hennes rötter hade nog behövt lite mer utrymme åt väster. På andra sidan går en lite grusväg och strax intill står ett hus. Hon är helt enkelt lite inklämd där hon står. Kanske det är en del av hennes sorg. Att människan inte visat henne mer respekt, givit henne det utrymme hon behövt och förtjänat bara genom sitt varande som träd.

Idag mår hon bra, min vän. Hon fick stå kvar. Skonades från att bli nersågad. Hon har skjutit massor av nya skott. Även från de stympade, avsågade grenarna, de som ansågs döda, växer nu nya friska pilskott ut. Jag har känt henne i 18 år men har aldrig sett henne så levande och välmående som nu.

Jag gläds med henne. Och fortsätter att vila min rygg mot hennes i såväl glädje som sorg. Hon får gåvor ibland av både mig och av vänner som jag ibland tar dit för att praktisera och träna träd-healing/chakra uppkoppling.

Träd är en så stark och vacker symbol och metafor för oss som människor och vårt eget växande. vi behöver alla ett starkt rotsystem och framför allt utrymme för våra rötter att växa sig starka djupt ner i den rika, värmande jorden för att hämta näring, kraft och trygghet. Känna oss hållna. Av vår ursprungsmoder, Moder Jord.
När våra rötter står trygga, även om de kanske är lite inklämda men vi känner tillit och respekt från jorden och de som finns i vår närhet, då får vårt grenverk kraft och lust att sträcka sig ut mot omvärlden, upp mot himlen och solen. Bära frukt och grönska, bli hemvist och rastplats åt frihetens fåglar och de självförsörjande ekorrarna.

I vår generösa svenska natur vimlar det av vackra, starka träd. Ge dig själv tid och möjlighet att hitta just din speciella trädvän i sommar. Där du får vila, tanka kraft, välvilja, tröst och ro. Trädet är en aldeles utmärkt laddare av kreativ energi, såväl livfulla idéer och inspiration till kreativt skapande och nya projekt. Och du ger trädet av din tacksamhet, din uppskattning och respekt. Ömsesidig kärlek. Låt oss krama träd!!!


torsdag 10 maj 2012

Självkärlek


                                Så stärker Du kärleken till Dig själv
                                     av Lena Månstråle Lindqvist
Vi lever i en tid där stora gränsuppluckringar är vanliga. Många är sårade i sin integritet,och har inte koll på sina egna gränser. Eller så törs man inte stå för dem. Att säga etttydligt ja eller nej till omgivningen på olika sätt, är oerhört svårt för många människor idag. Man vågar inte säga ifrån, sätta en gräns. Av rädsla för att göra fel, bli avvisad, få på sig ilska eller hamna i konflikt. Och för att man är osäker på att man får säga nej. Får avvisa. Kanske blir man straffad då, lämnad och ensam. Den låga kärleken till oss själv a påverkar alla våra relationer. Att inte kunna sätta gränser mot sådant och sådana som får oss att må dåligt får förödande konsekvenser och skadar på sikt vår hälsa, både den själsliga och den fysiska. Vi går in i väggen, vi kraschar till slut om vi inte har våra gränsskydd på plats.


Gränsproblematiken bottnar i grunden i en skev självkänsla och en haltande relation
till sig själv. Man har rationaliserat bort sig själv till att bli “mindre viktig”, till att inte ta så stor plats, inte göra så stora anspråk när det gäller relationer.

Detta tar sig bland annat uttryck i en osäkerhet kring den egna identiteten., kring vem
man är, vad man vill och vad man tycker om och inte. Detta påverkar även den sexuella identiteten, då alla våra sår och trauman på något sätt även påverkar sexualiteten som är vårt kanske allra känsligaste instrument. Alla bär vi på sår i sexualiteten på det ena eller andra sättet, sår som väntar på att läkas. Genom att du börjar älska och respektera dig själv.

Självkänsleproblematik är oerhört vanligt. Kärleken till sig själv vacklar och många bär på starkt självhat. Det är oerhört sorgligt och får stora konsekvenser i förhållningssättet till den egna kroppen, livet och nära relationer.

För att må bra i livet, för att få livet att flöda på alla områden och kunna läka sig själv
både själsligt och fysiskt behöver man börja med att läka och stärka upp kärleken till
sig själv.

Om du inte tycker om dig själv, är du inte rädd om dig själv. Du tar inte hand om din
hälsa, du bryr dig inte om att sätta gränser mot dem som gör dig illa, istället skadar o
straffar du dig själv på olika sätt, omedvetet eller medvetet.

DU är den viktigaste personen i ditt liv!! Och du har ett eget ansvar för ditt eget mående och din egen lycka. Ingen annan bär ansvaret för ditt mående och ditt liv idag, oavsett hur ditt förflutna sett ut och hur många som gjort dig illa. Det är bara du, som kan förändra ditt liv och hjälpa dig själv att må bättre och få ditt liv att flöda och blomstra. Men du behöver hjälp till självhjälp.

När jag hjälper någon att reparera kärleken till sig själv brukar jag coacha med
acceptans och kapitulation som utgångspunkt. Acceptans av det som varit och
skett liksom en kapitulation inför nuet, är nödvändigt för att få igång den egna
läkningsprocessen.

Vi har ofta svårt att släppa taget om det förflutna. Jag brukar se processen som en
ormskinssbytarprocess. Liksom ormen ömsar skinn behöver vi släppa taget om vår
identitet med det förflutna och vårt gamla tankemönster. Vi är inte våra tankar, är en för mig mycket viktig insikt och sanning. Våra tankar har influenser utifrån. Dina tankar talar inte om vem du är, däremot vilka du lyssnat och lyssnar till och hur din påverkan utifrån ser ut.

Som barn lägger vi tidigt oss till med strategier och överlevnadsmönster för att klara
oss gentemot det som inte känns så bra under uppväxten. Det kan vara alltifrån
överanpassning, undergivenhet till manipulation eller förträngning och förnekelse.

Vi kan ha gjort oss osynliga för att inte drabbas av vrede. Rädslan för att bli avvisad
och lämnad kommer från tidiga upplevelser och sätter djupa sår i vårt sätt att relatera i
nära relationer.

Ormskinnet behöver bytas helt för att du ska bli fri och må bra. Men det smärtar ofta
att släppa taget om ormskinnet trots att det är gammalt och sprucket. Utslitet och
skavande. Ormskinn=Strategier och försvar. Kontroll och känslomässig manipulation.
Subtil dominans, för att nämna några..

När ormskinnet släpper, de gamla överlevnadsstragierna inte håller längre. Då känner
man sig till en början ofta hudlös och skör som snäckskal.

Men det är en enorm framgång i den personliga processen att ha kommit hit. Till det
hudlösa, vara i kontakt med det sårbara jaget. Det borde firas. Med blommor, jordgubbar (gärna chokladdoppade om du som jag älskar choklad!) och champagne eller annat bubbel! Med sång och dans! Nu börjar du bygga närhet och tillit på djupet!! Du har kommit åt din kärna!

Vi skulle kunna välja att förbli små trädplantor hela våra liv. Tryggt och bekvämt att stå mellan de stora träden och bli beskyddad från blåst och storm. Och slippa insyn, bli beskådad. Osynliggjord, dold av de större, växande träden. Men vi missar kontakten med himlen, med solen och fåglarna då! Och den välgörande
vinden! Som blåser igenom själ o sinne, rensar bort gamla vissna löv.

Att våga växa sig stark och stor, till ett kraftfullt högvuxet träd, med stor stabil stam och kraftigt utbrett rotsystem ger oss tillgång till näring och stabilitet på riktigt. Vi riskerar visserligen att även oönskade fåglar vill bygga bo på våra vackra grenar. Och grenar kan brytas av, både av hård blåst och illasinnade människor. Men det växer ut nya!!!

Det är det värt. Tänk all frukt och alla vackra löv du kommer att utveckla! Alla blommor!!

Och alla fåglar du får stifta bekantskap med! Frihetens fåglar! Och underbara ekorrar.
Du får smaka livet, får perspektiv. Skönhet och visdom.

Sann glädje för mig är att se när en människa kommer dit i sin egen växande process
att hon på djupet inser att hon är värd att älskas och älska, att den som är viktigast i
hennes liv är hon själv och ingen annan. När fokuset utanför sig själv, på romantiska  relationer bryts och hon tar tillbaka sitt egenvärde, lovar sig själv evig trohet. Och bryter med sitt destruktiva relationsmönster. Väljer sunda, ömsesidiga relationer. Relationer i respekt och tillit, i glädje och värme råder.

Träna på medvetna val. Så mycket roligare det är att leva när man medvetet börjar
välja sitt liv, sina relationer, sina omständigheter, sina arbeten, sitt hem osv och inte
bara “låter saker ske” eller låter sig väljas. För att göra det hela klarare, vänd på steken
och försök tänka dig in i hur det skulle kännas att din partner eller älskare/älskarinna inte har valt dig medvetet, utan “bara lät det ske”. ALLA vill, behöver och förtjänar att bli valda medvetet av sin partner, sin älskare och sina vänner.

Självomsorg. För att läka kärleken och relationen till dig själv: Träna på självomsorg.

Prioritera ditt eget välmående. Och börja se dig själv som din bästa vän, eller mamman till ditt inre barn. Endast DU vet vad du verkligen behöver, vad du mår bra av, känner dina önskningar och dina behov. Och endast du förmår att ge dig detta. Vi kan inte läsa varandras tankar eller behov till fullo, det är inte heller menat att vi ska det. Det kostar oss bara en massa energi och gör att vi tappar fokus på vårt eget mående och styrseln över vårt liv. Var och en ansvarar för sitt liv, sina val och sitt välbefinnande. Du är den viktigaste personen i ditt liv. Visa dig själv det!!

 Vad vill du göra för att visa den viktigaste personen i ditt liv, din uppskattning och dina omsorger? Börja bry dig om dig själv, ta hand om dig, skäm bort dig, vårda dig själv, lyssna till dig själv framför allt, lär känna dig själv och din kropps och din själs behov. Din kropp är mycket klok, den vet vad du behöver.

Ett bra tips är att varje morgon börja dagen med att fråga din kropp: “Okej, min kropp,
hur mår du idag? Vad behöver du idag? Vad skulle du vilja göra om du fick välja fritt?
Vad vill du äta? Vad skulle få dig att känna dig stark, glad och välmående?
Lyssna till din kropps svar och försök, så gott du kan, att ge den det den behöver.

Klappa på den, tacka den för att den har varit och är din själs hem. För att den fungerar, för att den är enastående, fin och vacker. Våra kroppen är mirakel. Vi har mycket att vara tacksamma för och tacksamheten är en underbart välgörande energi och kraft att leva utifrån. Börja gärna dagen med att meditera över allt du har att vara tacksam för.

Och tacka livet, som gett dig allt detta! Och tacka dig själv, för allt du har lärt dig under livsresans gång, för all kärlek du ger till livet, dig själv och andra. Tacka dig själv för alla framsteg du gjort och för alla önskningar du lyckats uppfylla och för alla de gånger du faktiskt tagit hand om dig själv och gett dig själv det du behöver.

Efter tacksamhet och kroppslyssning brukar jag ta mig tid för bön. Jag lägger fram mina önskningar och behov till mina Änglar, till Gud och Moder Jord och alla mina hjälpare.

Och så brukar jag omfamna livet, dagen, mig själv och mina livsgåvor och min kärlek.
Sedan säger jag till Livet att jag är redo att möta denna nya dag, redo för starka vackra möten och underbara överraskningar bortom min föreställningsförmåga.

Jag bygger en skyddsbubbla runt mig själv om jag känner att jag behöver det, som

energikänslig (sk HSP )personlighet behöver jag ofta uttala ett Nej till energiläckage och energiintrång.

Jag hämtar hem Faderlig kärlek och omsorg och beskydd från Fader Himmel, kraft ,
värme och ljus från Fader Sol och intuition och upplysning från Farmor Måne.,
Styrka och befrielse från Broder Vind, Rening och frigörelse från Syster Vatten samt
Livmoderlig värme och närandemoderskärlek och beskydd från Moder Jord.

Jag rekommenderar dig som vill läka din självkärlek och din relation till dig själv att
ta hjälp av någon Terapeut eller Healer med helhetssyn och erfarenhet på just detta
område. Med hjälp av healing och kärleksfull coachning kan du få hjälp att bli av med
det gamla skavande ormskinnet, att få igång din självläkningsprocess och komma i
kontakt med din friska, starka kärna. Släppa falsk identifikation och belastande skam.

Och börja leva i Kärlek till Livet, dig själv och omvärlden.

Du är värd det allra allra bästa, du är värd att leva fullt ut och det är aldrig för sent att
l skala av sig en negativ självbild och falsk identitet. Du är inte din historia, inte heller
är du dina tankar. Men din historia har förstås påverkat och präglat dig. Det går dock
att själv välja sin identifikation, sina tankar och sin framtid. Genom att arbeta med att
komma åt medvetna val och att lyssna till din kropp där alla minnen är lagrade. Din
kropp vet vad du behöver och genom att lyssna till och ta hand om din kropps behov
kommer du åt ditt själsmedvetna och kan läka även själens sår. Din framtid skriver du
själv, börja nu, vänd blad, ta hjälp med att lyfta av det gamla skavande ormskinnet och
släpp in hälsa, glädje och kärlek i ditt livsflöde!

måndag 7 maj 2012

INTUITION



Att komma i kontakt med sin egen, högre, intuition

En återkommande frågeställning jag kommer i kontakt med är “Hur tränar
jag upp min intuition?” och Hur lär jag mig känna igen intuitionen? Hur vet
jag att det verkligen är min intuition och inte mitt huvud eller något annat
som ger mig signaler?”

Andlighet är lika naturligt som luften vi andas, jag ser den som själva
andningen i livet, det som syresätter kropp och själ och ger vind i segeln, åt
livsflödet. Att bejaka sin andlighet är att bejaka skönheten i livet. Att släppa
kropp och själ fria i kärlek och respekt. Andlighet är omvårdnad, omsorg
och respekt för allt som lever, andas och är till. Andlighet är livskraft och
visdom, styrka och skönhet. Andligheten är inte flygande när den integreras
i oss, den är hållande och jordande, den väver en trygg, kärleksfull
livmoderväv kring oss. Hållande, närande och varm.

Andlighet är för mig motsatsen till flummighet liksom den är motsatsen till
själviskhet, högmod och hävdelse. Ju mer vi släpper loss andligheten i
våra liv och oss själva desto mindre plats tar egot i våra liv. Men vår själ
får desto större livsutrymme. Själens potential och längtan släpps fri när
vi bejakar den större verkligheten, den bortom rädslor, begränsningar och
kontroll.

Det pratas mycket om tredje ögat och dess seende i relation till intuition
och clair voayance. Jag har lärt mig att lita mer på hjärtats seende, den
empatiska intuitionen sitter där, i hjärtchakrat och behöver kopplas i hop
med det tredje ögat för att vi ska komma åt helheten och se det som
verkligen gynnar oss och andra, det som skapar läkning och genererar
kärlek och glädje i våra liv.

Det finns en tendens att överdimensionera tredje ögats roll. Många  egostyrda och maktdrivna personer använder sig av tredje
ögats skarpsinniga men ofta också kyliga seende för att scanna av det man
behöver se för att skapa maktposition åt sig själv. Utan hjärtats påkoppling
hamnar vi lätt fel och göder egot istället för att verka för en vackrare, helare
värld.

Vi är här på jorden för att läka oss själva, varandra och Moder Jord, som
jag ser det. Och i enlighet med schamanismen.
Det är inte meningen att vi ska använda intution och andliga gåvor för egen
vinning eller makt. Däremot vill intuitionen leda oss till harmoni och balans, till att säga ja till vår kraft och till vårt livsflöde, vår hälsa och glädje i respekt för allt som andas, lever och är till. Intuitionen från hjärtat hjälper oss att hitta fram till en kärleksfull relation med oss själva och därifrån, när vi blivit sams med oss själva och lärt oss självkärlek kan vi även flöda i kärleksfulla relationer och leva i balans och harmoni med yttervärlden.

Men vi behöver både hjärtats och tredje ögats intuition, hjärtat ensamt har
en tendens till att idealisera och bli översentimentalt. Medan tredjeögat
ensamt har en tendens att bli cyniskt och kallsinnigt.
När hjärtat och tredje ögat samarbetar börjar vi se livet i dess helhet, med
såväl skuggor som ljus. Även de egna skuggsidorna blir tydligare men
samtidigt mindre skrämmande.

Det är nödvändigt att acceptera och kapitulera inför insikten om att världen
innehåller både kärlek och hat, välvilja och illvilja.
Jorden har stora sår, människor bär på sår och skador som påverkar vårt
förhållningssätt till oss själva, jorden och varandra. Ibland är skadorna
så stora att de genererar stor skada även mot omvärlden. För att kunna
relatera fritt, i tillit och kärlek behöver vi inse att alla inte väljer kärlekens
och ljusets väg. Det finns människor som saknar empatisk förmåga på
grund av sina tidiga skador, vi har och gör olika karmaresor. Att tro att
man kan förändra en person som är empatiskadad och har valt egots och
manipulationens väg till makt och egen vinning är en illusion och leder till
eget haveri. Det är inte vår uppgift att omvända och övertyga människor,
däremot är det vår uppgift att säga ja till ljuset, sanningen, kärleken och
livsflödet. Och att genom vårt agerande i kärlek, tillit och välvilja visa
på vägen till läkning och förändring. Ord varken helar eller befriar, men
gärningar gör det, när de är sprungna ur sann glädje och osjälvisk välvilja.

Väljvilja, omsorg och kärlek omsatt till handling läker inte bara oss själva
utan genererar helande även till vår nära omgivning, vi väver en läkande
livsväv tillsammans när vi arbetar med våra individuella läknings och
befrielseprocesser. Nyckeln är acceptans och kapitulation.
Ett mycket kraftfullt och effektivt sätt för att komma åt intutionen och det
högre seendet är att göra denna meditationsövning..

Tänd först ett ljus och gärna salvia eller rökelse för att rensa energierna
runt omkring dig. Be om andlig närvaro och beskydd. Kalla på ljuset,
kärleken och dina skyddsänglar och personliga kraftdjur och hjälpare.
Du kopplar på din högre intuition (det som brukar kallas det Andra seendet
i schamanismen) genom att skaka loss dina händer kraftfullt under några
sekunder. Sedan knackar du på din panna, över det tredje ögat och
fortsätter att knacka med båda händerna runt ditt huvud, till bakhuvudet
där ditt syncentra sitter. Du kopplar så bort tunnelseendet, det vardagliga
seendet och kommer åt ditt mediala seende. Därefter knackar du på
hjärtchackrat och fortsätter knackningarna från hjärtat till bakhuvudet,
till syncentrat för att på så sätt öppna både hjärtats och tredje ögats
intuitiva, högre seende. Och komma åt din högre visdom. Sedan gnuggar
du handflatorna mot varandra, nu kan du träna på att känna energifältet
mellan dina handflator genom att koncentrera dig på området mellan
dina handflator. För ihop handflatorna, med slutna ögon, rikta den slutna
blicken mott handflatorna och öva dig i att “se”, känna eller förnimma
energitrådarna som går mellan dina två händer. Det kan kännas som en
vibration, eller som en kyla eller värme. Rör på dina ögon under de slutna
ögonlocken, för dem fram och tillbaka, i cirklar medsols och motsols, upp
och ner, för att koppla loss tunnelseendet.

Andas nu in din önskan eller frågeställning. Låt din fråga integreras med
din andning och absorberas av din energikropp.
Sedan, efter en stund, andas du ut din fråga eller önskan och låter på så
sätt din egen intuition och visdom integreras med universums större visdom
och kunskap.
Upprepa din fråga om och om igen. Djupandas, lugnt och stilla. Lägg nu
händerna på din kropp. En hand på ditt hjärta och den andra handen där
det känns bra, någonstans runt magtrakten. (solarplexus, navelchakrat eller
rotchakrat).
Fortsätt andas och registrera nu hur det känns i din kropp. Och i dina
händer.
Lyssna på kroppen. Din kropp har svaren och vet vad du mår bäst av.
Kroppen är ditt hem och har alla dina känslominnen lagrade. Din uppgift
är att komma åt din egen, individuella sanning och livsväg. Det du mår bra
av är det som som är rätt för dig, krångligare än så är det inte. Andlighet
är lika naturligt som luften vi andas, den ger vår själ vingar och hjälper oss att se magin och storheten i livet, att allt är föränderligt. Den behöver jordas och integreras med vårt vardagliga liv för att inte få oss att flyga eller fly in bland rosa moln.

Kroppsmeditation är ett bra sätt att integrera kropp, själ och ande samt att
både jorda sig och koppla upp sig med det högre medvetandet.
Om du har olika val du står inför så skicka nu de olika valalternativen, ett
i taget, in i din energikropp tillsammans med din andning. Registrera vad
som händer i din kropp. Och hur det känns i händerna. Blir det kallt (tyder
på stagnation, oro, rädsla, ett nej-svar) eller blir det varmt? (Varmt brukar
vara helande, läkande, omsorgsenergier, ett ja-svar)
Efter regelbundna, upprepade sådana här meditations och
uppkopplingsövningar brukar man ofta efter ett tag komma åt sitt clair
voyanta seende. Koma åt bilder och visuella metaforer och hälsningar som
är till stor hjälp och vägledning.

Det andliga livet är fantastiskt och magiskt och oerhört jordnära och naturligt och de andliga sanningarna är långt mycket enklare och mer självklara än vi ofta tror. Intutionen är vår inre kopmpass och vägvisare och leder oss alltid närmare vår egen sanning, vår frihet och till en kärleksfull relation med oss själva och livet i sin helhet.

Det finns inga genvägar till att komma åt sin intuition och sitt högre seende,
det krävs meditation och övning. I meditationen möter du dig själv, din egen visa, stora själ, din egen sanning och dina kärleksfulla hjälpare. Meditation och bön är vägen till din egen frihet, ditt växande och till att komma i kontakt med kärleken och tilliten till livet, där lär du känna din fulla potential och din innersta, sanna längtan. Längtan leder dig alltid rätt, släpp fram den, ge den vingar i bön och meditation. Resten får du hjälp med, av Livet själv, som i allt vill dig väl.

Lycka till i ditt andliga växande önskar jag dig!!


söndag 6 maj 2012

Att våga krypa ur det gamla Ormskinnet. Omfamna rädslor och våga stå hudlös, sårbar och mottaglig för Livets skönhet och överraskningar utan ett tjockt ormskinn som skydd och försvar.

"Lär mig att lämna det förflutna bakom mig såsom du Orm ömsar ditt skinn. Att släppa rädslor och begränsnande strategier och försvar"
Rädslor är ett återkommande reflektionsområde. Under min egen livsvandring har jag kommit fram till att det inte är tuffa omständigheter, illasinnade människor eller andra yttre knepigheter som är knutarna eller ens problemen i livet. Det är mina egna rädslor. Rädslorna skapar förhållningssätt, strategier och attityd mot omgivningen och livet som begränsar mig, som begränsar kärleken och livets möjlighet att överraska.
Rädslor blir lätt en identifikation utan att vi ens lägger märker det. Utifrån våra rädslor för en viss sorts människor till exempel, det kan vara auktoriteter, eller människor som påminner oss om någon som gjort oss illa under uppväxten osv, så börjar vi förhålla oss på ett visst sätt mot alla dess. Med undvikande strategier, överanpassning, undergivenhet och många andra strategier. Vi lever då vårt liv utifrån en rädsla för omvärlden, baserad på en osäkerhet och tillitsbrist när det gäller tron på att livet vill oss väl. Och när det gäller tron på kärlek och välvilja. Jag menar inte att vi ska välja naiviteten som utgångspunkt, den är ju också en överlevnadsstrategi som bygger på förnekelse av livets helhet. Ljus och skugga, kärlek och hat, välvilja och illvilja. Livet är en helhet, människor är komplexa och ofullkomliga och vägen till helande och frihet börjar vid Acceptansens och kapitulationens Källa. Att Acceptera nuet som det är och kapitulera inför sanningen om sig själv, sitt förflutna, sina upplevelser, sin uppväxt är inte det samma som att ge upp. Tvärt om. När jag accepterar min egen realitet som den är utan omskrivningar och förnekelser då har jag märkt att hinder och blockeringar
löses upp och livet börjar flöda på ett nytt, mirakulöst sätt. Att omfamna och acceptera sina rädslor, det vill säga erkänna dem och våga se dem för vad de verkligen är, brukar generera i att rädslorna krymper ner till sitt rätta perspektiv. När jag efter att ha accepterat min rädsla fullt ut börjar ställa mig frågan: Okej, det här är jag rädd för. Men vad är det värsta som kan hända om jag utsätter mig för detta eller om detta skulle hända mig? Hur skulle det påverka mitt liv? Det här är oerhört effektivt vid panikångest till exempel. Om du är rädd för att åka tunnelbana, eller rädd för att inte klara ett prov, eller livrädd för spindlar eller ormar. Fråga dig då vad det värsta som kan hända är om du åker tunnelbana, kör på en tenta, möter en spindel eller orm. Rädslan brukar krympa drastiskt när man ställer sig hudlös, öga mot öga med sin rädsla. Rädslor är ju oftast inget annat än skapade projektioner. Byggda på illusioner om oss själva, livet och omvärlden. Det bästa sättet att bli fri från rädslor är alltså att våga se livet som det är, med alla sina mörka skuggor och bländande ljussken. Skuggor i en målning förstärker själva motivet, ger det djup och perspektiv, så bidrar även dina egna skuggsidor såväl som livets skuggor till att förstärka det genuina, det starka och vackra. Vi kommer inte ut i ljuset genom att gömma oss i tunnlar eller grottor. Däremot behöver vi vandra GENOM tunnlar och vila i grottor emellanåt för återhämtning, reflektion och insikt. Men det är i ljuset vi blommar fullt ut. Dock behöver alla blommor sin vintervila för att orka blomma och sprida sin doft och sina frön.