torsdag 10 maj 2012

Självkärlek


                                Så stärker Du kärleken till Dig själv
                                     av Lena Månstråle Lindqvist
Vi lever i en tid där stora gränsuppluckringar är vanliga. Många är sårade i sin integritet,och har inte koll på sina egna gränser. Eller så törs man inte stå för dem. Att säga etttydligt ja eller nej till omgivningen på olika sätt, är oerhört svårt för många människor idag. Man vågar inte säga ifrån, sätta en gräns. Av rädsla för att göra fel, bli avvisad, få på sig ilska eller hamna i konflikt. Och för att man är osäker på att man får säga nej. Får avvisa. Kanske blir man straffad då, lämnad och ensam. Den låga kärleken till oss själv a påverkar alla våra relationer. Att inte kunna sätta gränser mot sådant och sådana som får oss att må dåligt får förödande konsekvenser och skadar på sikt vår hälsa, både den själsliga och den fysiska. Vi går in i väggen, vi kraschar till slut om vi inte har våra gränsskydd på plats.


Gränsproblematiken bottnar i grunden i en skev självkänsla och en haltande relation
till sig själv. Man har rationaliserat bort sig själv till att bli “mindre viktig”, till att inte ta så stor plats, inte göra så stora anspråk när det gäller relationer.

Detta tar sig bland annat uttryck i en osäkerhet kring den egna identiteten., kring vem
man är, vad man vill och vad man tycker om och inte. Detta påverkar även den sexuella identiteten, då alla våra sår och trauman på något sätt även påverkar sexualiteten som är vårt kanske allra känsligaste instrument. Alla bär vi på sår i sexualiteten på det ena eller andra sättet, sår som väntar på att läkas. Genom att du börjar älska och respektera dig själv.

Självkänsleproblematik är oerhört vanligt. Kärleken till sig själv vacklar och många bär på starkt självhat. Det är oerhört sorgligt och får stora konsekvenser i förhållningssättet till den egna kroppen, livet och nära relationer.

För att må bra i livet, för att få livet att flöda på alla områden och kunna läka sig själv
både själsligt och fysiskt behöver man börja med att läka och stärka upp kärleken till
sig själv.

Om du inte tycker om dig själv, är du inte rädd om dig själv. Du tar inte hand om din
hälsa, du bryr dig inte om att sätta gränser mot dem som gör dig illa, istället skadar o
straffar du dig själv på olika sätt, omedvetet eller medvetet.

DU är den viktigaste personen i ditt liv!! Och du har ett eget ansvar för ditt eget mående och din egen lycka. Ingen annan bär ansvaret för ditt mående och ditt liv idag, oavsett hur ditt förflutna sett ut och hur många som gjort dig illa. Det är bara du, som kan förändra ditt liv och hjälpa dig själv att må bättre och få ditt liv att flöda och blomstra. Men du behöver hjälp till självhjälp.

När jag hjälper någon att reparera kärleken till sig själv brukar jag coacha med
acceptans och kapitulation som utgångspunkt. Acceptans av det som varit och
skett liksom en kapitulation inför nuet, är nödvändigt för att få igång den egna
läkningsprocessen.

Vi har ofta svårt att släppa taget om det förflutna. Jag brukar se processen som en
ormskinssbytarprocess. Liksom ormen ömsar skinn behöver vi släppa taget om vår
identitet med det förflutna och vårt gamla tankemönster. Vi är inte våra tankar, är en för mig mycket viktig insikt och sanning. Våra tankar har influenser utifrån. Dina tankar talar inte om vem du är, däremot vilka du lyssnat och lyssnar till och hur din påverkan utifrån ser ut.

Som barn lägger vi tidigt oss till med strategier och överlevnadsmönster för att klara
oss gentemot det som inte känns så bra under uppväxten. Det kan vara alltifrån
överanpassning, undergivenhet till manipulation eller förträngning och förnekelse.

Vi kan ha gjort oss osynliga för att inte drabbas av vrede. Rädslan för att bli avvisad
och lämnad kommer från tidiga upplevelser och sätter djupa sår i vårt sätt att relatera i
nära relationer.

Ormskinnet behöver bytas helt för att du ska bli fri och må bra. Men det smärtar ofta
att släppa taget om ormskinnet trots att det är gammalt och sprucket. Utslitet och
skavande. Ormskinn=Strategier och försvar. Kontroll och känslomässig manipulation.
Subtil dominans, för att nämna några..

När ormskinnet släpper, de gamla överlevnadsstragierna inte håller längre. Då känner
man sig till en början ofta hudlös och skör som snäckskal.

Men det är en enorm framgång i den personliga processen att ha kommit hit. Till det
hudlösa, vara i kontakt med det sårbara jaget. Det borde firas. Med blommor, jordgubbar (gärna chokladdoppade om du som jag älskar choklad!) och champagne eller annat bubbel! Med sång och dans! Nu börjar du bygga närhet och tillit på djupet!! Du har kommit åt din kärna!

Vi skulle kunna välja att förbli små trädplantor hela våra liv. Tryggt och bekvämt att stå mellan de stora träden och bli beskyddad från blåst och storm. Och slippa insyn, bli beskådad. Osynliggjord, dold av de större, växande träden. Men vi missar kontakten med himlen, med solen och fåglarna då! Och den välgörande
vinden! Som blåser igenom själ o sinne, rensar bort gamla vissna löv.

Att våga växa sig stark och stor, till ett kraftfullt högvuxet träd, med stor stabil stam och kraftigt utbrett rotsystem ger oss tillgång till näring och stabilitet på riktigt. Vi riskerar visserligen att även oönskade fåglar vill bygga bo på våra vackra grenar. Och grenar kan brytas av, både av hård blåst och illasinnade människor. Men det växer ut nya!!!

Det är det värt. Tänk all frukt och alla vackra löv du kommer att utveckla! Alla blommor!!

Och alla fåglar du får stifta bekantskap med! Frihetens fåglar! Och underbara ekorrar.
Du får smaka livet, får perspektiv. Skönhet och visdom.

Sann glädje för mig är att se när en människa kommer dit i sin egen växande process
att hon på djupet inser att hon är värd att älskas och älska, att den som är viktigast i
hennes liv är hon själv och ingen annan. När fokuset utanför sig själv, på romantiska  relationer bryts och hon tar tillbaka sitt egenvärde, lovar sig själv evig trohet. Och bryter med sitt destruktiva relationsmönster. Väljer sunda, ömsesidiga relationer. Relationer i respekt och tillit, i glädje och värme råder.

Träna på medvetna val. Så mycket roligare det är att leva när man medvetet börjar
välja sitt liv, sina relationer, sina omständigheter, sina arbeten, sitt hem osv och inte
bara “låter saker ske” eller låter sig väljas. För att göra det hela klarare, vänd på steken
och försök tänka dig in i hur det skulle kännas att din partner eller älskare/älskarinna inte har valt dig medvetet, utan “bara lät det ske”. ALLA vill, behöver och förtjänar att bli valda medvetet av sin partner, sin älskare och sina vänner.

Självomsorg. För att läka kärleken och relationen till dig själv: Träna på självomsorg.

Prioritera ditt eget välmående. Och börja se dig själv som din bästa vän, eller mamman till ditt inre barn. Endast DU vet vad du verkligen behöver, vad du mår bra av, känner dina önskningar och dina behov. Och endast du förmår att ge dig detta. Vi kan inte läsa varandras tankar eller behov till fullo, det är inte heller menat att vi ska det. Det kostar oss bara en massa energi och gör att vi tappar fokus på vårt eget mående och styrseln över vårt liv. Var och en ansvarar för sitt liv, sina val och sitt välbefinnande. Du är den viktigaste personen i ditt liv. Visa dig själv det!!

 Vad vill du göra för att visa den viktigaste personen i ditt liv, din uppskattning och dina omsorger? Börja bry dig om dig själv, ta hand om dig, skäm bort dig, vårda dig själv, lyssna till dig själv framför allt, lär känna dig själv och din kropps och din själs behov. Din kropp är mycket klok, den vet vad du behöver.

Ett bra tips är att varje morgon börja dagen med att fråga din kropp: “Okej, min kropp,
hur mår du idag? Vad behöver du idag? Vad skulle du vilja göra om du fick välja fritt?
Vad vill du äta? Vad skulle få dig att känna dig stark, glad och välmående?
Lyssna till din kropps svar och försök, så gott du kan, att ge den det den behöver.

Klappa på den, tacka den för att den har varit och är din själs hem. För att den fungerar, för att den är enastående, fin och vacker. Våra kroppen är mirakel. Vi har mycket att vara tacksamma för och tacksamheten är en underbart välgörande energi och kraft att leva utifrån. Börja gärna dagen med att meditera över allt du har att vara tacksam för.

Och tacka livet, som gett dig allt detta! Och tacka dig själv, för allt du har lärt dig under livsresans gång, för all kärlek du ger till livet, dig själv och andra. Tacka dig själv för alla framsteg du gjort och för alla önskningar du lyckats uppfylla och för alla de gånger du faktiskt tagit hand om dig själv och gett dig själv det du behöver.

Efter tacksamhet och kroppslyssning brukar jag ta mig tid för bön. Jag lägger fram mina önskningar och behov till mina Änglar, till Gud och Moder Jord och alla mina hjälpare.

Och så brukar jag omfamna livet, dagen, mig själv och mina livsgåvor och min kärlek.
Sedan säger jag till Livet att jag är redo att möta denna nya dag, redo för starka vackra möten och underbara överraskningar bortom min föreställningsförmåga.

Jag bygger en skyddsbubbla runt mig själv om jag känner att jag behöver det, som

energikänslig (sk HSP )personlighet behöver jag ofta uttala ett Nej till energiläckage och energiintrång.

Jag hämtar hem Faderlig kärlek och omsorg och beskydd från Fader Himmel, kraft ,
värme och ljus från Fader Sol och intuition och upplysning från Farmor Måne.,
Styrka och befrielse från Broder Vind, Rening och frigörelse från Syster Vatten samt
Livmoderlig värme och närandemoderskärlek och beskydd från Moder Jord.

Jag rekommenderar dig som vill läka din självkärlek och din relation till dig själv att
ta hjälp av någon Terapeut eller Healer med helhetssyn och erfarenhet på just detta
område. Med hjälp av healing och kärleksfull coachning kan du få hjälp att bli av med
det gamla skavande ormskinnet, att få igång din självläkningsprocess och komma i
kontakt med din friska, starka kärna. Släppa falsk identifikation och belastande skam.

Och börja leva i Kärlek till Livet, dig själv och omvärlden.

Du är värd det allra allra bästa, du är värd att leva fullt ut och det är aldrig för sent att
l skala av sig en negativ självbild och falsk identitet. Du är inte din historia, inte heller
är du dina tankar. Men din historia har förstås påverkat och präglat dig. Det går dock
att själv välja sin identifikation, sina tankar och sin framtid. Genom att arbeta med att
komma åt medvetna val och att lyssna till din kropp där alla minnen är lagrade. Din
kropp vet vad du behöver och genom att lyssna till och ta hand om din kropps behov
kommer du åt ditt själsmedvetna och kan läka även själens sår. Din framtid skriver du
själv, börja nu, vänd blad, ta hjälp med att lyfta av det gamla skavande ormskinnet och
släpp in hälsa, glädje och kärlek i ditt livsflöde!

måndag 7 maj 2012

INTUITION



Att komma i kontakt med sin egen, högre, intuition

En återkommande frågeställning jag kommer i kontakt med är “Hur tränar
jag upp min intuition?” och Hur lär jag mig känna igen intuitionen? Hur vet
jag att det verkligen är min intuition och inte mitt huvud eller något annat
som ger mig signaler?”

Andlighet är lika naturligt som luften vi andas, jag ser den som själva
andningen i livet, det som syresätter kropp och själ och ger vind i segeln, åt
livsflödet. Att bejaka sin andlighet är att bejaka skönheten i livet. Att släppa
kropp och själ fria i kärlek och respekt. Andlighet är omvårdnad, omsorg
och respekt för allt som lever, andas och är till. Andlighet är livskraft och
visdom, styrka och skönhet. Andligheten är inte flygande när den integreras
i oss, den är hållande och jordande, den väver en trygg, kärleksfull
livmoderväv kring oss. Hållande, närande och varm.

Andlighet är för mig motsatsen till flummighet liksom den är motsatsen till
själviskhet, högmod och hävdelse. Ju mer vi släpper loss andligheten i
våra liv och oss själva desto mindre plats tar egot i våra liv. Men vår själ
får desto större livsutrymme. Själens potential och längtan släpps fri när
vi bejakar den större verkligheten, den bortom rädslor, begränsningar och
kontroll.

Det pratas mycket om tredje ögat och dess seende i relation till intuition
och clair voayance. Jag har lärt mig att lita mer på hjärtats seende, den
empatiska intuitionen sitter där, i hjärtchakrat och behöver kopplas i hop
med det tredje ögat för att vi ska komma åt helheten och se det som
verkligen gynnar oss och andra, det som skapar läkning och genererar
kärlek och glädje i våra liv.

Det finns en tendens att överdimensionera tredje ögats roll. Många  egostyrda och maktdrivna personer använder sig av tredje
ögats skarpsinniga men ofta också kyliga seende för att scanna av det man
behöver se för att skapa maktposition åt sig själv. Utan hjärtats påkoppling
hamnar vi lätt fel och göder egot istället för att verka för en vackrare, helare
värld.

Vi är här på jorden för att läka oss själva, varandra och Moder Jord, som
jag ser det. Och i enlighet med schamanismen.
Det är inte meningen att vi ska använda intution och andliga gåvor för egen
vinning eller makt. Däremot vill intuitionen leda oss till harmoni och balans, till att säga ja till vår kraft och till vårt livsflöde, vår hälsa och glädje i respekt för allt som andas, lever och är till. Intuitionen från hjärtat hjälper oss att hitta fram till en kärleksfull relation med oss själva och därifrån, när vi blivit sams med oss själva och lärt oss självkärlek kan vi även flöda i kärleksfulla relationer och leva i balans och harmoni med yttervärlden.

Men vi behöver både hjärtats och tredje ögats intuition, hjärtat ensamt har
en tendens till att idealisera och bli översentimentalt. Medan tredjeögat
ensamt har en tendens att bli cyniskt och kallsinnigt.
När hjärtat och tredje ögat samarbetar börjar vi se livet i dess helhet, med
såväl skuggor som ljus. Även de egna skuggsidorna blir tydligare men
samtidigt mindre skrämmande.

Det är nödvändigt att acceptera och kapitulera inför insikten om att världen
innehåller både kärlek och hat, välvilja och illvilja.
Jorden har stora sår, människor bär på sår och skador som påverkar vårt
förhållningssätt till oss själva, jorden och varandra. Ibland är skadorna
så stora att de genererar stor skada även mot omvärlden. För att kunna
relatera fritt, i tillit och kärlek behöver vi inse att alla inte väljer kärlekens
och ljusets väg. Det finns människor som saknar empatisk förmåga på
grund av sina tidiga skador, vi har och gör olika karmaresor. Att tro att
man kan förändra en person som är empatiskadad och har valt egots och
manipulationens väg till makt och egen vinning är en illusion och leder till
eget haveri. Det är inte vår uppgift att omvända och övertyga människor,
däremot är det vår uppgift att säga ja till ljuset, sanningen, kärleken och
livsflödet. Och att genom vårt agerande i kärlek, tillit och välvilja visa
på vägen till läkning och förändring. Ord varken helar eller befriar, men
gärningar gör det, när de är sprungna ur sann glädje och osjälvisk välvilja.

Väljvilja, omsorg och kärlek omsatt till handling läker inte bara oss själva
utan genererar helande även till vår nära omgivning, vi väver en läkande
livsväv tillsammans när vi arbetar med våra individuella läknings och
befrielseprocesser. Nyckeln är acceptans och kapitulation.
Ett mycket kraftfullt och effektivt sätt för att komma åt intutionen och det
högre seendet är att göra denna meditationsövning..

Tänd först ett ljus och gärna salvia eller rökelse för att rensa energierna
runt omkring dig. Be om andlig närvaro och beskydd. Kalla på ljuset,
kärleken och dina skyddsänglar och personliga kraftdjur och hjälpare.
Du kopplar på din högre intuition (det som brukar kallas det Andra seendet
i schamanismen) genom att skaka loss dina händer kraftfullt under några
sekunder. Sedan knackar du på din panna, över det tredje ögat och
fortsätter att knacka med båda händerna runt ditt huvud, till bakhuvudet
där ditt syncentra sitter. Du kopplar så bort tunnelseendet, det vardagliga
seendet och kommer åt ditt mediala seende. Därefter knackar du på
hjärtchackrat och fortsätter knackningarna från hjärtat till bakhuvudet,
till syncentrat för att på så sätt öppna både hjärtats och tredje ögats
intuitiva, högre seende. Och komma åt din högre visdom. Sedan gnuggar
du handflatorna mot varandra, nu kan du träna på att känna energifältet
mellan dina handflator genom att koncentrera dig på området mellan
dina handflator. För ihop handflatorna, med slutna ögon, rikta den slutna
blicken mott handflatorna och öva dig i att “se”, känna eller förnimma
energitrådarna som går mellan dina två händer. Det kan kännas som en
vibration, eller som en kyla eller värme. Rör på dina ögon under de slutna
ögonlocken, för dem fram och tillbaka, i cirklar medsols och motsols, upp
och ner, för att koppla loss tunnelseendet.

Andas nu in din önskan eller frågeställning. Låt din fråga integreras med
din andning och absorberas av din energikropp.
Sedan, efter en stund, andas du ut din fråga eller önskan och låter på så
sätt din egen intuition och visdom integreras med universums större visdom
och kunskap.
Upprepa din fråga om och om igen. Djupandas, lugnt och stilla. Lägg nu
händerna på din kropp. En hand på ditt hjärta och den andra handen där
det känns bra, någonstans runt magtrakten. (solarplexus, navelchakrat eller
rotchakrat).
Fortsätt andas och registrera nu hur det känns i din kropp. Och i dina
händer.
Lyssna på kroppen. Din kropp har svaren och vet vad du mår bäst av.
Kroppen är ditt hem och har alla dina känslominnen lagrade. Din uppgift
är att komma åt din egen, individuella sanning och livsväg. Det du mår bra
av är det som som är rätt för dig, krångligare än så är det inte. Andlighet
är lika naturligt som luften vi andas, den ger vår själ vingar och hjälper oss att se magin och storheten i livet, att allt är föränderligt. Den behöver jordas och integreras med vårt vardagliga liv för att inte få oss att flyga eller fly in bland rosa moln.

Kroppsmeditation är ett bra sätt att integrera kropp, själ och ande samt att
både jorda sig och koppla upp sig med det högre medvetandet.
Om du har olika val du står inför så skicka nu de olika valalternativen, ett
i taget, in i din energikropp tillsammans med din andning. Registrera vad
som händer i din kropp. Och hur det känns i händerna. Blir det kallt (tyder
på stagnation, oro, rädsla, ett nej-svar) eller blir det varmt? (Varmt brukar
vara helande, läkande, omsorgsenergier, ett ja-svar)
Efter regelbundna, upprepade sådana här meditations och
uppkopplingsövningar brukar man ofta efter ett tag komma åt sitt clair
voyanta seende. Koma åt bilder och visuella metaforer och hälsningar som
är till stor hjälp och vägledning.

Det andliga livet är fantastiskt och magiskt och oerhört jordnära och naturligt och de andliga sanningarna är långt mycket enklare och mer självklara än vi ofta tror. Intutionen är vår inre kopmpass och vägvisare och leder oss alltid närmare vår egen sanning, vår frihet och till en kärleksfull relation med oss själva och livet i sin helhet.

Det finns inga genvägar till att komma åt sin intuition och sitt högre seende,
det krävs meditation och övning. I meditationen möter du dig själv, din egen visa, stora själ, din egen sanning och dina kärleksfulla hjälpare. Meditation och bön är vägen till din egen frihet, ditt växande och till att komma i kontakt med kärleken och tilliten till livet, där lär du känna din fulla potential och din innersta, sanna längtan. Längtan leder dig alltid rätt, släpp fram den, ge den vingar i bön och meditation. Resten får du hjälp med, av Livet själv, som i allt vill dig väl.

Lycka till i ditt andliga växande önskar jag dig!!


söndag 6 maj 2012

Att våga krypa ur det gamla Ormskinnet. Omfamna rädslor och våga stå hudlös, sårbar och mottaglig för Livets skönhet och överraskningar utan ett tjockt ormskinn som skydd och försvar.

"Lär mig att lämna det förflutna bakom mig såsom du Orm ömsar ditt skinn. Att släppa rädslor och begränsnande strategier och försvar"
Rädslor är ett återkommande reflektionsområde. Under min egen livsvandring har jag kommit fram till att det inte är tuffa omständigheter, illasinnade människor eller andra yttre knepigheter som är knutarna eller ens problemen i livet. Det är mina egna rädslor. Rädslorna skapar förhållningssätt, strategier och attityd mot omgivningen och livet som begränsar mig, som begränsar kärleken och livets möjlighet att överraska.
Rädslor blir lätt en identifikation utan att vi ens lägger märker det. Utifrån våra rädslor för en viss sorts människor till exempel, det kan vara auktoriteter, eller människor som påminner oss om någon som gjort oss illa under uppväxten osv, så börjar vi förhålla oss på ett visst sätt mot alla dess. Med undvikande strategier, överanpassning, undergivenhet och många andra strategier. Vi lever då vårt liv utifrån en rädsla för omvärlden, baserad på en osäkerhet och tillitsbrist när det gäller tron på att livet vill oss väl. Och när det gäller tron på kärlek och välvilja. Jag menar inte att vi ska välja naiviteten som utgångspunkt, den är ju också en överlevnadsstrategi som bygger på förnekelse av livets helhet. Ljus och skugga, kärlek och hat, välvilja och illvilja. Livet är en helhet, människor är komplexa och ofullkomliga och vägen till helande och frihet börjar vid Acceptansens och kapitulationens Källa. Att Acceptera nuet som det är och kapitulera inför sanningen om sig själv, sitt förflutna, sina upplevelser, sin uppväxt är inte det samma som att ge upp. Tvärt om. När jag accepterar min egen realitet som den är utan omskrivningar och förnekelser då har jag märkt att hinder och blockeringar
löses upp och livet börjar flöda på ett nytt, mirakulöst sätt. Att omfamna och acceptera sina rädslor, det vill säga erkänna dem och våga se dem för vad de verkligen är, brukar generera i att rädslorna krymper ner till sitt rätta perspektiv. När jag efter att ha accepterat min rädsla fullt ut börjar ställa mig frågan: Okej, det här är jag rädd för. Men vad är det värsta som kan hända om jag utsätter mig för detta eller om detta skulle hända mig? Hur skulle det påverka mitt liv? Det här är oerhört effektivt vid panikångest till exempel. Om du är rädd för att åka tunnelbana, eller rädd för att inte klara ett prov, eller livrädd för spindlar eller ormar. Fråga dig då vad det värsta som kan hända är om du åker tunnelbana, kör på en tenta, möter en spindel eller orm. Rädslan brukar krympa drastiskt när man ställer sig hudlös, öga mot öga med sin rädsla. Rädslor är ju oftast inget annat än skapade projektioner. Byggda på illusioner om oss själva, livet och omvärlden. Det bästa sättet att bli fri från rädslor är alltså att våga se livet som det är, med alla sina mörka skuggor och bländande ljussken. Skuggor i en målning förstärker själva motivet, ger det djup och perspektiv, så bidrar även dina egna skuggsidor såväl som livets skuggor till att förstärka det genuina, det starka och vackra. Vi kommer inte ut i ljuset genom att gömma oss i tunnlar eller grottor. Däremot behöver vi vandra GENOM tunnlar och vila i grottor emellanåt för återhämtning, reflektion och insikt. Men det är i ljuset vi blommar fullt ut. Dock behöver alla blommor sin vintervila för att orka blomma och sprida sin doft och sina frön.